Hej Hej Marita,
wie gesagt, das Wort "Schicksalsschläge" ist in meiner story för mycket våldsamt - beaucoup trop violent.
Ich würde eher es so verfassen >>>
die Verknüpfung unserer verflochtenen Lebens-Kreise, die wir fern vom Willen und Bewußtsein lebenslang aufbauen.
Die Sucher der Blauen Blume hatten auch keinen Begriff dafür. Schiller auch nicht.
Unser Leben gehört uns nicht und ist eine Verflechtung, in der wir gleiten und Wellen machen
und in der wir Wind abbekommen, auch wiederum von uns selbst, aber in einem höheren oder unteren Register.
Wir gehen nicht auf einer Kante, und mal ist das Gewicht auch nicht eher rechts oder links,
wir bewegen uns irgendwo auf einer Toundra, wo nichts markantes lenkt und wir trotzdem mit der Hand geführt werden.
Es gibt niemals eine Überschneidung der Kurven des Zufalls oder des Schicksals.
Das alles, um zu sagen, daß das Schicksal mir wieder während dieser neuen Sommer-Reise sehr oft zugewunken hatte,
und zuletzt habe ich eben zwei Tage später noch einmal davon erfahren, als ich schon Zuhause war.
mfG
Thomas
(Bild von links nach rechts: Igmar Bergman, Kunstwerk von Bertil Vallien, Schuhleiste aus dem Fagus-Werk)
-----------------------
Som jag sa är ordet "ödetsslag" i min historia för mycket våldsamt.
Jag vill hellre säga det här >>>
Anknytningen av våra sammanflätade cirklar av livet, som vi bygger livslångt ifrån viljan och medvetandet.
Blåblommans Sökare hade ingen aning. Schiller också.
Vårt liv är inte vårt och är en sammankoppling där vi glider och gör vågor
och där vi får vind, även från oss själva, men i ett högre eller lägre register.
Vi går inte på ena knivsegg, och ibland är vikten inte höger eller vänster,
Vi flyttar någonstans på en Toundra, där inget särskiljande styr och vi är fortfarande ledda för hand.
Det finns aldrig ingen korsning av kurvor, tillfällighet och ödet.
Allt detta för att säga dig att ödet hade återupplivat mig under denna nya sommarresa,
och äntligen har jag fått ett eko igen bara två dagar senare när jag redan var hemma.
mvh
Thåmas