Mot-clé - Bränn alla mina brev

Fil des billets - Fil des commentaires

24. décembre 2023

Min 4:e översättning från svenska till franska / Anders Sundkvists andra roman, "Akrobaten"

màj  le 4 mars 2024   -   Ce post contient 7 liens documentaires internes   -   Optimisé écran 21/9   et   affichage taille réelle sans zoom sous Firefox

Översättning slutfördes den 06 februari 2024

        Reportagen om översättningen kommer att fortsätta fram till slutet av romanen. Kom tillbaka när du vill, och klicka på " Lire la suite... "  -  Le reportage sur la traduction se poursuivra jusqu'à la fin du roman
               Je ne lis pas d'abord le roman. Depuis le 14 novembre 2023, je découvre le roman page par page en le traduisant. Ceci m'évite tout apriori et préjugé. Et c'est tellement plus drôle et instructif.

  1. "Bränn alla mina brev" de Alex Schulman
  2. "Spinnsidan" de Marianne Cedervall
  3. "Återvändaren" de Anders Sundkvist
  4. "Akrobaten", le second roman de Anders Sundkvist    /    traduction du 14 novembre 2023 au 6 février 2024 (avant 3 relectures finales)
  5. en cours de traduction ➳ "Twist" de Klas Östergren

➳ ➳ ➳ page 97 ( den 24 december 2023 ) >>>

     Ninni började sakta gå i riktning mot Slussen. Hon drog ner ännu mer på takten och tankarna började mala: först ivriga föreställningar om vad trettiotusen, kanske mer, för stöldgodset skulle betyda för henne, och sedan en gnagande oro kring den man hon hade känt igen i källaren. Hon stannade upp helt och såg tillbaka mot hörnet hon just vikit av ifrån.
     Karim hade haft bråttom med att bli av med henne, som om han precis väntade ett nytt besök.
     I samma ögonblick som hon tänkte tanken hörde hon ljudet av ett motorfordon. Hon tog några steg närmare gathörnet och precis då såg hon en kraftig man på en vespa passera, på väg mot baksidan av Karims butik.
     Ninni grep om bärremmarna till ryggsäcken, drog åt och småsprang fram till hörnet. Försiktigt böjde hon sig fram och kikade. Bakdörren till guldsmedsaffären stod på glänt. Den store mannen klev av vespan, fällde ner stödet med foten och precis innan han nådde fram till bakdörren lyfte han av sig hjälmen och hon såg en bit av hans profil.
     Ninni ryckte till och drog sig tillbaka. Hon lutade bakhuvudet mot den kalla stenväggen och såg upp i den klarblå himlen.
     Det var han.

     Ninni se mettait à marcher lentement en direction de Slussen. Elle ralentissait encore son allure et ses pensées commençaient à se fracasser: d'abord, elle imaginait avec avidité ce que représenteraient pour elle trente mille, peut-être plus, pour les objets volés, puis elle se laissait tarauder par la peur à propos de l'homme qu'elle avait reconnu dans la cave. Elle pilait net, se retournait et regardait vers le coin de la rue qu'elle venait tout juste de passer.
     Karim s'était empressé de se débarrasser d'elle, comme s'il s'attendait, dans les secondes qui suivent, à une nouvelle visite.
     Au moment où cette pensée lui traversa l'esprit, elle entendit le bruit d'un véhicule à moteur. Elle fit quelques pas vers le coin de la rue et vit à cet instant précis passer sur une Vespa un homme corpulent qui se dirigeait vers l'arrière de la boutique de Karim.
     Ninni saisissait les sangles de son sac à dos, les resserrait et fit de rapides enjambées jusqu'au coin. Avec précaution, elle se penchait en avant et épiait. La porte arrière de la bijouterie baillait. Ce colosse descendait de la Vespa, abaissait du pied la béquille et, juste avant d’atteindre la porte arrière, il enlevait son casque et elle aperçut en partie son profil.
     Ninni tressaillait et reculait. Elle plaquait l'arrière de sa tête contre le mur de pierres froid et levait les yeux en direction du bleu clair du ciel.
     C'était lui.

-------------

Och här har vi den store mannen på liggcykel utan el på väg genom Storuman till Lofoten Öarna.

Lire la suite...